I helgen är det dags för säsongens sista helg på Seglinge för min del. Morgonen var varm och solig, så jag och Honey skrittur i skogen med barbackapadden. Fröken var pigg och höll ett vägvinnande tempo hela turen, och trots att hon fick lång tygel från start till mål snubblade hon inte alls (trots att det är rätt stenigt i skogen här närmast stallet).
 
Efteråt pysslade jag lite, tvättade och smörde svansroten (prövar ny tvätt och serum, mot klåda från insekter) och den vita kotan där lite mugg dykt upp (nästan borta idag efter en enda dags tvätt - igår - så det är inget som oroar mig). Honey stod och halvsov hela tiden, väldigt nöjd, och efteråt fick hon gå ut i hagen och jag åkte till jobbet.
 
Honey och hennes hagkompis går i stora sommarhagen sen ett par veckor. De ska få gå ute dygnet runt nu när det är så fint, innan insekterna kommer igång ordentligt. På sommaren varieras tiderna hästarna går ute lite efter insekterna. De dagar bromsarna är som värst brukar vi ha hästarna inne på dagen medan de härjar, och de nätter knotten är som värst står de inne på nätterna istället. 
 
 
sommar, barbacka, morgon, sol, skritt,, skötsel,
 Igår var Malin (Sala Equicenter) ut och gick igenom Honey. I januari, när jag tog ut henne första gången, satt ju fröken fast, var öm och spänd i både rygg och bog och var assymetrisk både här och där pga det. Eftersom hon är så pass känslig som hon är, hade jag räknat med att iaf nån mindre spänning skulle börjat smyga sig in igen vid det här laget nu när vi trappar upp träningen. Men icke. Honey var mjuk, jämn och fin i hela kroppen, och vi fick mycket beröm för att hon är så fin. Liksidig och smidig. Så himla skönt, och otroligt kul! Det är det bästa kvittot jag kunde få på att det vi gör fungerar. Vi har ju gjort resan tidigare och visst har jag hela tiden trott på att vi ska klara det. Men efter de sista åren med Kastor har jag en del nojjor och fröken blir ju fortfarande obalanserad i vissa lägen - t.ex när hon blir trött - och taggar av självtvivel ger sig emellanåt till känna i stunden. "Är jag för tung, rider jag för illa, går hon inte lite på framdelen nu kanske ändå, ligger sadeln två millimeter snett, oj nu snubblade hon till..." Det tar tid att lappa ihop ett trasigt självförtroende, även om även det går framåt i takt med träningen. Vi är bra för varandra, vi två <3 . Jag är så glad och peppad att fortsätta framåt nu, positiva besked är en boost för min motivation.
 
Uselt ljus på bilden, men nog börjar musklerna komma nu. Sakta men säkert. Nu är hon också riktigt fin i hullet, tycker jag, en känner dem lätt utan att klämma men de syns inte och inga lömska depåer nån annanstans.
 
Pepp pepp! :-)
 
 
framsteg, rätt, träning, häst, ridning, igångsättning, styrka, muskler, hopp,
Igår blev det en kort men förhållandevis rask runda på kvällen efter jobbet: drygt 3km i ordentlig skritt (ca 6,3-6,4km/h) och en del trav. På grusvägen på utvägen ville Honey inte trava alls, men uppför skogsbacken till åsen gick det fint och efter det ville hon helst bara trava istället. "Tjohooo!" Uppför nämnda backe snubblade hon i skritt för drygt ett år sedan, nu travade vi hela vägen upp i rask takt utan minsta tendens till det.
 
Idag hade jag en lång att göra-lista att beta av innan jag kunde åka till stallet. När det mesta var klart bestämde jag mig för att det var gott nog och passade på att ta tillvara på det sista av eftermiddagssolen. Jag och Honey tog en skrittur/promenad och provade en (för Honey) ny runda som jag brukade ta ofta med Kastor innan han blev dålig. Lite läbbigt var det allt, tyckte Honey, när det både plaskade från fontäner, blåste ordentligt, sågades metall (?), hundar skällde, höns pickade runt i sin hönsgård och ett par glada araber uppmärksammade att vi passerade - allt på en gång! Nån måtta får det väl ändå vara! Men hon gjorde inget värre än att stanna ett par gånger med huvudet i vädret och vara lite spänd. Duktig, och väldigt nöjd, tös!
 
 
 
 
helg, häst, ridning, rida, vår, framsteg, trav,